måndag 2 juni 2014

I väntan på hockeythrillern.

Det är nu smekmånaden är över för Malmö Redhawks. Efter flera år av vandrande i skuggan av sina egna framgångar. År av bedrövelser, motgångar. År som tog klubben till de lägsta platser man besökt sedan 80-talet. År som nästan bar hela vägen till konkurs och förnedrande degradering. Men klubben reste sig, mycket tack vare att Patrik Sylvegård kom in och förändrade det destruktiva tänk som genomsyrat klubben under nästan hela Elitserieexistensen. Något som följde med ner i Hockeyallsvenskan och innebar fullständigt orimliga kostnader i relation till de intäkter man kunde generera.

Klubben gick i någon form av självförnekelse genom år och säsonger. Röda siffror fick räddas genom externa insättningar, inte helt sällan från Percy Nilssons plånbok. Efter debaclet med Stenbeck var det fullständigt tydligt för alla normalt tänkande att en radikal kursändring måste till. Annars kommer skutan obönhörligen gå under, med man och allt. Så, man gick igenom stålbadet och anpassade för första gången på allvar kostymen efter verkligheten och släppte alla ryggsäckar från förr. Det var dags för Malmö Redhawks att bli ett lag, en klubb som spenderar det man har och inte det man drömde om att ha.

Den första säsongen gick ungefär som man kunde förvänta sig, man räckte inte till när kvalitén hastigt sänktes. Men man kunde åtminstone se sig i spegeln efter säsongen och även bygga vidare på den stabilitet som började infinna sig så smått. Hur den andra säsongen gick minns vi väldigt tydligt, det blev en fullständig succé och överträffade absolut mina förväntningar och antagligen även klubbledningens. Från mittenlag till topplag utan några allt för spektakulära värvningar. Däremot hade man skaffat sig ett tränarpar som bara har seger för ögonen. Och just Mats Lusth och Björn Hellkvist är antagligen de bästa värvningarna Patrik Sylvegård gjort i denna fas av klubbens historia. Dessutom med stor hjälp ifrån Andreas Hadelöv och Jesper Mattsson

Men det är nu smekmånaden är över som sagt. Nu har den nya kursen satts och skördat framgång, åtminstone sett till de senaste nattsvarta säsongerna. Att kalla en plats i Kvalserien för framgång hade aldrig funkat före Sylvegård, men nu är det ingen som skäms över att kalla säsongen 2013/14 för en framgång. Innan hade det absolut setts som ett misslyckande och tränare hade säkert bytts ut. Nu är man regerande "mästare" i Hockeyallsvenskan och gick från medelmåttor till respekterade motståndare. Man slutade att leva på sitt namn och började leverera framgång och förluster för motståndarna. Nu ska man ta ett steg till är det sagt och det finns bara ett steg kvar, att gå upp till SHL för första gången sedan 2006.

Det är bara juni, men jag känner redan hur mycket som står på spel. Spelare som antagligen hade fått någon lite plats i laget har fått gå på grund av att man helt enkelt inte har kvalitén som behövs. Hjärta värderas lågt, av förklarliga skäl. Har man hjärta men begränsad kapacitet, finns det inte utrymme i laget inför denna den viktigaste säsongen på länge. Kanske den viktigaste någonsin i klubbens åtminstone moderna historia. Klarar inte Malmö av att ta sig till SHL om knappt ett år, är det frågan om man kan ta sig dit utan hjälp uppifrån alls? Att spela kval i bäst av sju mot SHL lag, är visserligen inte helt omöjligt men åtminstone så nära omöjligt man kan komma. Det är nu det ska ske och det vet Malmö. Det vet också övriga lag i Hockeyallsvenskan och vi kommer absolut få se klubbar som bränner pengar som inte finns under den kommande säsongen. Frågan är om Malmö kommer vara ett av dem?

Lagbygget är i det närmaste klart, det ska in två spelare till är det sagt. En framåt och en på backen och båda skall tillföra spets. Men ponera att det inte går som man hoppats under säsongen. Ponera att man tappar mark och kommer bakom. En baksmälla från säsongens framgångar, vilket inte är helt osannolikt ändå. Vad gör Malmö då? Kommer man igen försöka värva sig uppåt eller har man isen i magen som krävs för att tro på tränare och lag igen trots vad som står på spel? Det är bara juni nu, men spänningen känns. Säsongen som väntar är inte som vanligt, det är nu eller aldrig. Åtminstone något hårddraget. Förutsättningarna för alla tiders hockeythriller är på plats och jag längtar, med skräckblandad förtjusning.  
Real Time Analytics